Mellanöstern
Saudiarabiens regionala dominans ökar med Trumps stöd
2017.06.18 Saudiarabien försöker isolera den lilla grannstaten Qatar genom att skära av dess försörjningsleder. Det kan tyckas motsägelsefullt med tanke på att USA har sin flottbas i landet, men uppenbarligen var det just USAs, det vill säga Trumps, stödjande ord och pengar som gjorde att Saudiarabien tog ytterligare ett steg för att säkra sin dominans på arabiska halvön genom att försöka kväsa sin uppkäftiga lilla gasrika granne. Med ett nytt vapenavtal med USA värt 110 miljoner dollar är det lätt att anklaga andra för terrorstöd samtidigt som man bombar civila och försörjningsleder i Jemen. Terror?

Läs mera

Råvaror
Köp inga kakor med palmolja!
2017.06.12 Vet du hur många produkter som innehåller palmolja - i en butik nära dig? Kommentars Eva Brita Järnefors fick en lång lista när hon kollade. Palmolja är lika med skogsskövling i tredje världen - se vilka företag du ska bojkotta!

Läs mera

Noam Chomsky:
Människosläktets överlevnad hotad under Trumps välde
2017.04.24 Om bara några år kommer tiotals miljoner människor att fly från Bangladesh kustområden, när havsnivån stiger till följd av att isen i Antarktis nu smälter mycket fortare än beräknat. När Himalayas glaciärer krymper, förstörs vattentillgångar, och 300 miljoner indier har redan brist på dricksvatten. Mänsklighetens överlevnad är hotad, slog Noam Chomsky fast i ett föredrag vid 20-årsminnet av grundandet av den USA-baserade TV- och nyhetskanalen Democracy Now! den 5 december förra året.

Då hade den nyvalde USA-presidenten Donald Trump redan hävdat att klimatförändringen är en ”bluff”. Ett annat växande hot är kärnvapenkriget. Kärnvapenstaterna Indien och Pakistan ligger redan nästan i krig, och varje reellt krig skulle omedelbart övergå i kärnvapenkrig, varnade han. Samtidigt noterade Noam Chomsky att USA blir alltmer isolerat i världen, särskilt på västra halvklotet, där USA inte har några militärbaser kvar. Latinamerikas länder har sparkat ut den USA-styrda Internationella Valutafonden. Världen vänder sig nu mot Kina för ledarskap.

Läs, se och hör Noam Chomsky på Democracy Now!

Mellanöstern och Nordafrika
Stormaktsenvig med olja, gas, marknader och inflytande som mål och medel
2017.04.04 Svarar de fördelar som USA utvunnit genom Irakkriget och den följande ockupationen mot landets kostnader: 4 505 egna dödsoffer och tretusen miljarder dollar för att nämna några. Professor Arthur MacEvan konstaterar i artikeln Is it oil? att priset var högt, särskilt om syftet var att komma åt Iraks oljereserver för framtida utvinning i amerikanska oljebolags regi, något som Baathregimen förhindrade fram till 2003.

Mera troligt är det, menar han, att syftet var att skapa fritt tillträde och garantier mot nationalisering inte bara för USA-baserade oljebolag i ett framtida Irak, utan också motsvarande villkor för USAs övriga multinationella företag, men det gör inte priset mindre. Idag har Exxon koncessioner i delar av Irak, men också ryska, kinesiska och indonesiska operatörer är på plats i landet, som står fast vid den nationalisering av oljetillgångarna som Baath-partiet genomdrev 1972. Arthur MacEvan är professor emeritus på ekonomiinstitutionen vid Massachusetts universitet, Boston. Läs artikeln.

”Arabvärlden har blivit Putins favoritarena för att vidga den ryska influenssfären”, skriver Zainab Calkuttawala i artikeln How Russia Is Using Oil Deals To Secure Its Influence In The Middle East. Ett exempel hon ger är det intresse för ryska Rosneft som Glencore, ett Qatar-baserat företag visat, genom att köpa minoritetsandelar för 11,3 miljarder dollar, en affär som USA vill se som otillåten och i strid med sanktionerna mot Ryssland efter Krim-annekteringen. Zainab Calkuttawala är amerikansk journalist baserad i Marocko. Läs artikeln.

Jemen
Sju miljoner jemeniter svälter, vapenhandeln blomstrar
2017.04.02 Det är nu två år sedan den saudiledda koalitionen inledde flygattacker mot Jemen. Det som uppnåtts för såväl USA som Storbritannien är en blomstrande vapenförsäljning.   För Jemens befolkning är det död, svält och ett enormt lidande. Enligt FN är Jemen det värsta av fyra förutsedda svältområden 2017. Sju miljoner människor svälter och tio ytterligare miljoner är akut nödlidande.

Saudiarabien kan hålla kriget igång genom massiv vapenhandel med såväl USA som Storbritannien, en vapenhandel värd mer än tio gånger så mycket som dessa länders nödhjälp till Jemen. I kontrollrummen där flygattackerna styrs sitter personal från USA och Storbritannien.

Obama var inblandad i detta krig, Jemen var ett av de länder där drönare användes istället för att riskera livet på egna män på plats eller dras med långa internationella rättsprocesser för att ställa misstänkta ”terroristledare” till svars. Trump nöjer sig inte med drönare. Han hade inte varit president många dagar innan han var ”great” nog att skicka 30 elitsoldater, till en liten jemenitisk by för att ”samla information”.  Några timmar senare var en av amerikanerna och 29 bybor döda. Byn Ghayil är liten och ligger långt från Washington, men i nättidningen the Intercept  rapporterade Iona Craig. Patrick Cockburn refererar  Iona Craigs artikel och skriver om varför Trump inte borde vara i Jemen. I Open democracy har Helen Lackner skrivit flera artiklar om kriget i Jemen, varför det pågår, vilka som vinner på det och vilka som förlorar. Helen Lackner har bott och arbetat i Jemen i många år, på 70-talet i Aden som lärare och skribent, senare på andra platser. Hon är verksam som landsbygdsrådgivare och författare. I oktober kommer Yemen in Crisis: autocracy, neo-liberalism and the disintegration of a state ut på Saqi books.

Klimatet
Allvarlig forskarvarning: Mänskligheten kan vara utdöd inom tio år
2017.03.30 Aktuella temperaturmätningar har fått Sam Carana och hans medarbetare på arctic-news.blogspot.com att publicera en allvarlig varning: mänskligheten kan vara utdöd inom tio år. I politiska och ekonomiska fora ordineras fortfarande tillväxt för att finansiera de åtgärder som stigande koldioxidhalter och temperaturer kräver, om vår nuvarande livsföring ska kunna bibehållas något så när.

Alltmer pekar på att det är en medicin till döds, se t ex en artikel av Christopher Wright och Daniel Nyberg, som med begreppet creative self-destruction anger den inslagna vägen. Att vi redan gått för långt på den framgår av temperaturer uppmätta i arktiska områden, som förvånar till och med de forskare som specialiserat sig på detta.

Läs artikeln (engelska)

Latinamerika
En ung Fidel Castro reser till Latinamerika och möter våldet mot ledare för demokrati
2017.03.29 En ”demokratisk vår” sprider sig över den latinamerikanska kontinenten efter andra världskrigets slut. Fidel Castro blir 1948, som ung juridikstudent, inbjuden av Argentina. Då är han 21 år gammal och imponerad av Juan Peróns antiimperialistiska politik. Han deltar i den nionde Pan American Conference som hålls i Bogotá. Fidel Castro träffar Jorge Eliécer Gaitán, ledare och presidentkandidat från Colombia. En halvtimme innan ett andra möte med honom, dödas Gaitán av en lejd mördare.

Attentatet sätter stopp för en progressiv utveckling i Colombia. Och sparkar igång ett allmänt uppror – Bogotazo - som följs av förtryck under en period, kallad La Violencia. Denna erfarenhet ger Fidel Castro insikten om de demokratiska rörelsernas politiska begränsningar i Latinamerika och han förstår behovet av revolutionärt våld, skriver Ernesto Semán i artikeln Democracy in the Americas, the Revolutionary Way. Ernesto Semán är lärare i historia vid University of Richmond´s Jepson School of Leadership Studies i USA. Artikeln är publicerad av Nacla – nacla.org - som har rapporterat om Amerika sedan 1967. Läs mera (på engelska) .

Läs nera (engelska)

Dags för självkritik
Bärs vår tids kapitalism upp av vänstern?
2017.03.27 I en tid när globalt marknadstänk triumferar, rikedom koncentreras till allt färre multimiljardärer, när naturtillgångar skövlas och hela jordens yta förändras av tillväxttänkande – då intresserar sig vänstern för individuella rättigheter, minoriteter och öppna gränser. Vänstern har förlorat stöd bland lägre samhällsklasser och har en agenda som bättre passar urban medelklass, skriver Johannes Heuman i Respons.

Kritik mot kapitalismen är inte i förgrunden. I Frankrike upprörs t ex vänstern ständigt över att få invandrare sitter i parlamentet. Att mycket få ledamöter kommer från arbetarklassen kan däremot passera.

Läs artikeln

Imperialism
Imperialismens fyra nya pelare
2017.02.04 Hur skiljer sig nutida imperialism från kolonialtidens plundringar? Ismael Hossein-Zadeh vid Drake University i Iowa ser åtminstone fyra skillnader:

De fördelar för nationen och dess befolkning som kolonialväldena förde med sig saknas i den nyimperialistiska eran, bland annat blir de krig för dyra som tidigare slagit ner motståndet mot kolonialväldena.

Vidare måste, i den koloniala krigs- och ordningsmaktens ställe, hot mot nationens säkerhet uppfinnas, för att fortsatt säkra de intressen som det militär-industriella komplexet har, i förening med ett omfattande säkerhets- och undersättelseväsende.

En tredje skillnad är att i en nyimperialistisk regim sker plundringen mer globalt utspritt och riktar sig också inåt nationen, mot dess befolkning.

Fjärde väsentliga skillnaden är att metoderna för att underkuva nationer som sätter sig till motvärn inte behöver bygga på militär makt: författaren nämner ”demokratiska” statskupper, fabricerade inbördeskrig och ekonomiska sanktioner.

Botemedlet mot nyimperialismen, i vilken arbetare i olika länder ställs mot varandra, är mellannationellt fackligt samarbete – koncern- och branschvis – förutan vilket kapitalets maktövertag kommer att bestå och befästas.

Läs artikeln

Maktbalansen
Rysslands andel av militärutgifterna har minskat sedan 2000
2017.01.30 ”Även om man mäter hur mycket länder lägger ned per capita på militären så hamnar Ryssland långt ner, till och med lägre än Sverige.

Det skriver journalisten Hans Hjälte som med hjälp av Fredsinstitutet Sipris statistik ifrågasätter Totalförsvarets Forskningsinstituts argument att Ryssland rustar upp.

Läs artikeln

Mellanöstern
Än har Jemens flyktingar inte nått Europa, än är Saudiarabien västs allierade
2017.01.29 Kriget i Jemen går vidare. Två miljoner är på flykt. Är det för att de ännu inte nått Europa som de krigsbrott som driver dem på flykt får så liten uppmärksamhet globalt?

Befolkningen saknar mat, trygghet och frihet. Samhället fungerar inte, så där finns ingen hjälp att få. Frivilligorganisationer har allt svårare att arbeta. Epidemier sprider sig.

Kriget pågår för att det tjänar de krafter som utsett Jemen till en av spelplatserna för maktkampen mellan de regionala makthavare som säger sig företräda shiya respektive sunnimuslimer. Och för att ingen global stormakt är intresserad av att stoppa det. Den enda av krigets parter som kan flygbomba – och gör det –, Saudiarabien, är samtidigt de s k västmakternas allierade i kampen mot IS. En obegriplighet i sig, en makt som terroriserar såväl sin egen befolkning som grannländernas i islams namn, är en samarbetspartner mot annan terrorism i islam namn.

Läs den jemenitiska författaren och historikern Bushra al-Maqtaris artikel i Feministiskt perspektiv.

Läs rapporten

Miljardärerna och miljarderna
Så här fungerar vårt ekonomiska system
2017.01.20 Åtta personer äger lika mycket som världens fattigaste halva, visar Oxfams uppmärksammade rapport

”Vårt ekonomiska system har lett till att dessa extrema ekonomiska skillnader kan förekomma, och vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma”, skriver Oxfam.

Rapporten visar också att många av världens rikaste inte har tjänat sina pengar själva. Så många som hälften av världens dollarmiljardärer har fått sin förmögenhet på grund av arv eller priviligierade relationer med regeringar. Oxfam listar också ett antal felaktiga uppfattningar om ekonomi: att marknaden alltid har rätt, att företag måste maximera vinst och att BNP är ett bra mått på framgång. Rapporten kommer också med en rad lösningar. På Oxfams sajt  kan du också hitta listan över de värsta skatteparadisen.

Läs rapporten

USA-valet
Liberalismen är inte längre odödlig
2016.12.11 I presidentvalkampanjen kunde Hillary Clinton spendera långt mer pengar än Donald Trump och hade dessutom media på sin sida. Trump saboterade sina egna chanser genom att vara en skitstövel. Trump skulle inte vinna, kunde inte vinna, och ändå så vann han. Han talade nämligen till en vit arbetarklass som lämnats vind för våg och som ingen annan ens låtsades bry sig om, skriver Malcom Kyeyune på sin blogg under rubriken ”Ser du mörkret, Skorpan”.  I den nya värld vi vaknar upp till så tappar sakta men säkert gamla kartor över vänner och fiender sin relevans, och för vänstern väntar en uppgörelse som är både nödvändig och dödligt allvarlig. Vänstern har förvandlat saker som ”rasism” och ”främlingsfientlighet” till någon sorts socialt virus, en sjukdom som du drabbas av om du är lat, fet, och vit. Stora grupper av människor har gjorts till politiskt spetälska, som det är ok att förlöjliga. 

Läs mera

Kurdisk framtid
Samir Amin: Ett, två, tre Kurdistan?
2016.12.04 De folk som ingick i det Osmanska riket gick olika vägar mot nations- och statsbildning. I några ledde en europeiskt influerad och enbart nationalistisk kamp till nya stater, medan föreställningen att höra till en nation var outvecklad i de områden av riket där en bondekultur förhärskade, bland dem de kurdiska områdena. Den här bakgrunden är viktig när man diskuterar de kurdiska anspråken - autonomi? oberoende? enhetlig stat? - skriver ekonomen Samir Amin i en jämförelse av de olika staternas tillkomsthistoria.

Läs mera

USA-valet
Valet av Trump betecknar slutet för liberal kapitalism
2016.11.29 Vi lever i en tid av upplösning, skriver Mellanösternreportern Patrick Cockburn. Även om den politiska och ekonomiska situationen skiljer sig åt mellan USA, Europa och Mellanöstern, råder samma missnöje och avståndstagande från status quo, men det finns inte många idéer om vad som skulle kunna ersätta det. I stället är fältet fritt för demagogi och orealistiska löften. Trump kommer i viss mån att tyglas av etablerade institutioner, men även om hans administration inte strävar efter att spränga världen i luften, kan den göra det av ren idioti.

Läs mera

C H Hermansson:
Sverige i det imperialistiska systemet – En lång historia av utsugning
2016.11.01 ”Svenskt kapital är sammantvinnat med kapital från andra kapitalistiska länder, skriver Carl Henrik Hermansson (1917-2016). En folkkär partiledare, socialist, forskare och författare som nyligen har lämnat oss. Han skrev böcker om den svenska storfinansen, artiklar om förmögenhetsutveckling och klasser samt medverkade också i Tidskriften Kommentar.

Vi återpublicerar C H Hermanssons artikel Sverige och det imperialistiska systemet – En lång historia av utsugning (Kommentar nr 5-6/83). Då kallades ekonomisk utsugning för imperialism. Idag talar man om ”globalisering” i syfte att dölja storbolagens tävlan om att dominera världsmarknaden.

C H Hermansson analyserar här i ett historiskt perspektiv den svenska kapitalexporten och det internationella beroendet för Sverige som en imperialistisk stat fram till början av 1980-talet. En utveckling som fortsätter än i dag, oavsett styrande regering..

Läs mera

Tunisien
Fossilföretags rovdrift drabbar lokalt fiske
2016.10.25 Trots globala överenskommelser om ambitiösa miljömål fortsätter exploateringen av naturrikedomar att drabba såväl miljön som fattiga människor. Ögruppen Kerkennah vid Tunisiens östra kust är ett exempel på hur råvaruexploatering kan slå mot lokalbefolkning. Öarna hotas av försämrad havsmiljö och stigande havsnivå, en effekt av den globala uppvärmningen och de multinationella företagens exploatering av olja och gas.

Fiske är öbornas huvudnäring. Deras fredliga protester gäller såväl den påverkan olje- och gasexploateringen haft på havsmiljön och därmed deras försörjning, som företagets försök att dölja problemen. Protesterna har mötts med polisbrutalitet. Fem år efter Tunisiens revolt för bröd, frihet och social rättvisa orsakar det brittiska olje- och gasbolaget Petrofac folkligt missnöje. Tunisiens konstitution kräver såväl statlig suveränitet över naturtillgångar som transparens i kontrakt som gäller utnyttjande av dem. Trots det gör olje- och gasföretag enorma vinster och åtnjuter straffrihet. Artikeln är skriven av Hamza Hamouchene för ROAR Magazine.

Läs mera (engelska)

Puerto Rico 
Spirande motstånd i Amerikas äldsta koloni
Finanskrisen i USA har slagit hårt mot Puerto Rico. Landets styrande elit har försökt låna sig ut ur krisen, samtidigt med omfattande privatiseringar och skattesänkningar. En stor del av Puerto Ricos skulder ligger i händerna på USA-baserade ”gamfonder”. Dessa specialiserar sig på att köpa upp skulder i krisländer för en spottstyver och sedan klämma ur dem så mycket räntor de kan. Till ”skydd” mot detta antogs i somras en lag, som dels kommer att medföra ytterligare nedskärningar för folket, dels upphäver den puertoricanska regeringens suveränitet.

Puerto Rico är så beroende av import från USA, att om den upphörde, skulle landet bara kunna försörja sig med livsmedel i uppskattningsvis två veckor. Hälften av landets befolkning lever under fattigdomsstrecket. Puertoricanerna är USA-medborgare, men får inte delta i presidentval. Max Haiven beskriver en spirande proteströrelse i form av muralmålningar på San Juans gator.

Läs mera (engelska)

Ryssland och Nato:
Vem hotar vem?
Utgör Ryssland verkligen ett hot mot USA och grannländerna? Den frågan ställer sig Conn Hallinan, oberoende amerikansk journalist, kolumnist i Foreign Policy in Focus och fil dr i antropologi vid Kaliforniauniversitetet i Santa Cruz.

”Ryssland har två baser i Mellersta Östern och en handfull i Centralasien. USA har 662 baser runt om i världen och specialstyrkor grupperade i mellan 70 och 90 länder hela tiden. Förra året var specialstyrkor engagerade i 147 länder. USA är aktivt inblandat i fem krig och överväger ett sjätte i Libyen. Rysslands militära utgifter ska minska nästa år, och USAs kommer att överträffa Moskvas tiofalt. Vem verkar i denna jämförelse hotfull?”, frågar Conn Hallinan. I artikeln ”Baiting the Bear: Russia and Nato”, Counterpunch 4 maj 2016, tar han upp de båda sidornas, Ryssland och Nato, argument för fortsatt konflikt.

Läs mera (engelska)

Värdlandsavtalet granskat
NATO-flyg kan angripa annat land från svensk mark
Sveriges Riksdag godkände den 25 maj i år det såkallade värdlandsavtalet, som ytterligare befäster Sveriges redan omfattande samarbete med NATO och som innebär att militära styrkor från ett NATO-land kommer att kunna operera från Sverige. Folkkampanjen mot NATO har gjort en ingående granskning av avtalet, och finner bland annat: NATO-flyg kan komma att angripa ett annat land från svensk mark. NATO-styrkor i Sverige kan begära svenskt stöd till verksamhet utomlands.

Läs mera

Conn Hallinan apropå Påskupproret 100 år:
Amerikansk utrikespolitik en faktor bakom dagens terror
Det är hundra år sedan påskupproret på Irland. I kampen för nationell frigörelse använde aktivisterna bl a terror, som dödade få jämfört med dagens islamistiska attacker i Irak, Turkiet, Frankrike, m fl platser. Terrorn på Irland fördröjde befrielsen från Storbritannien och var en katastrof, konstaterar Conn Hallinan i en artikel i Counterpunch, som analyserar terror nu och då. Engelsmännen tog den som anledning för en våldsam motreaktion.

Islamistisk terror är vidrig och söker man förklaringar kan det framstå som om man ursäktar det oursäktliga.  Men diskussionen om varför den sker bör ta en utgångpunkt  i följderna av amerikansk utrikespolitik, skriver han och påminner om hur USA var med och skapade Osama bin Laden av dåtidens strategiska skäl.

Läs mera (engelska)

USA
Mat på bordet ingen självklarhet i USA
Miljontals familjer med barn i USA har inte alltid mat för dagen. Arbetslöshet och låga löner gör att pengarna inte räcker till. En majoritet av dessa fattiga familjer är beroende av olika federala matprogram.

I samband med finanskrisen 2008 ökade hungern kraftigt i USA för att sjunka något 2013. Det visar statistik som World Hunger Education Service har sammanställt i en rapport. År 2014 levde 46,7 miljoner människor i landet i fattigdom. De utgjorde 14,8 procent av befolkningen. Av dem var 15,5 miljoner barn.

”Det politiska systemet i USA, som borde syssla med invånarnas främsta problem” är ”inte inriktat på de fattigas angelägenheter”, skriver rapportförfattarna och nämner att: Hälften av statsbudgeten går i stället till utgifter för militär och säkerhet.

Läs mera (engelska)

Brasilien
Spelet bakom riksrätt mot presidenten
Den Brasilianska senaten röstade den 12 maj med stor majoritet för att ställa president Dilma Rousseff inför riksrätt för korruption. Formellt handlar anklagelserna om att hon brutit mot budgetregler genom att maskera ett underskott inför valet 2014. Många betraktar det hela som en kupp mot en folkvald president, med en återgång till nyliberal politik som egentligt syfte.

Hon är nu tills vidare ersatt av vicepresidenten Michel Temer, med starka band till Wall Street och vars nybildade regering består enbart av vita män. Samtidigt utreds Temer själv för mutor och korruption, vilket också är fallet med över hälften de senatorer som röstade för riksrätt. Temer och hans högerparti PMDB har aviserat en politisk högersväng och nedskärningarna inleddes omedelbart.

Tack vare Dilma Roussef och hennes arbetarparti PT hade tiotals miljoner fattiga och utsatta fått bättre livsvillkor, livslängd och skolor genom olika program som haft som mål att utrota fattigdom och ojämlikhet, skriver Andre Vltchek i nättidningen Counterpunch. Han berättar bl a om stora framsteg i slumområdena och bland ursprungsbefolkningen, snabba förbättringar i infrastruktur och ett blomstrande kulturliv. På detta har högern reagerat med välorganiserade kampanjer för att misskreditera PT-regeringen och destabilisera landet, skriver Vltchek och drar paralleller till Venezuela och Ecuador.

Läs mera (engelska)

Syrien
Snabb inflation urholkar Assadregimens folkliga stöd
Det syriska folket – den del som fortfarande är kvar i landet - är inte bara utsatt för de hot och förluster som inbördeskriget vållar. Också skenande priser på mat – alltmer en bristvara – och andra konsumtionsvaror har blivit ett svårt problem för familjerna. Hösten 2014 beräknade ekonomitidskriften al-Iqtisadi att en normalfamilj behövde 80 000 syriska pund (SYP) för att täcka levnadskostnaderna. Genomsnittslönen då var 25 000 SYP, så inte ens två löner skulle räcka för livets nödtorft. Lösningen hette två eller fler arbeten per person, att kräva mutor, att ta barnen ur skolan och sätta dem i arbete, hyra ut rum till flyktingar från andra regioner, sälja bilar och andra tillgångar, be om hjälp från släktingar och ta eventuella besparingar i anspråk. Ändå räcker det inte nu, med skenande inflation.

”Ju sämre levnadsvillkoren blir, desto tydligare uppenbarar sig den socio-politiska dimensionen av Syriens ekonomiska ruin”, skriver Aron Lund från Carnegie Endowment for International Peace. ”Assads styre har vilat på existensen av en centralstat som organiserat det allmänna och sörjt för service, löner och pensioner till miljoner syrier. Det systemet existerar fortfarande och upprätthåller ett väsentligt stöd för regeringen, men det urholkas av ekonomisk förfall.” Även om Assadregimen har framgångar i kriget kan regimen ”utvecklas från en institutionell statsapparat till en koalition av krigsherrar” vilket underminerar dess möjlighet att framställa sig som ”den sista barriären mot en permanent kollaps i Syrien”.

Läs mera (engelska)

Mellanöstern
Kampen mot terror skapar terror – exemplet Jemen
USA och Storbritannien har tillsammans med Saudiarabien och dess regionala allierade återigen genom att  ingripa i ett annat land lyckats stärka terrorn istället för att bekämpa den.

Patrick Cockburn beskriver i Counterpunch hur USA och dess allierade alltsedan 11 september (2001) har misslyckats med att bekämpa terrorismen eftersom de prioriterat att bevara sin allians med Saudiarabien och andra kungadömen på arabiska halvön även när deras politik slagit hela länder – som Jemen – i spillror. Denna politik har istället skapat säkra tillflyktsorter för al Qaeda och ISIS.  

Saudiarabien ingrep i Jemens inbördeskrig mellan Houthistyrkorna och president Abd Rabbo Mansour Hadi eftersom de såg Houthi som shiamuslimer och därmed allierad till Iran. Och för att de anser att hela arabiska halvön bör stå under saudiskt herravälde. Som alltid kunde de räkna med stöd från USA och Storbritannien.

Patrick Cockburn skriver: ”… sedan USAs och Storbritanniens invasion i Irak 2003 har jag slagits av hur deras hela strategi bygger på önsketänkande om deras lokala allierades styrka och popularitet som vanligtvis tvärtom är fruktad och hatad…”

Se även dessa artiklar från Läkare utan gränser.

»Läs mera (engelska)

Mellanöstern
Slutet för IS och kurdiskt status quo?
Vilka stater kommer det nuvarande krigs- och konfliktområdet i Mellanöstern att omfatta när kriget är över? Patrick Cockburn beskriver de deltagande staternas och styrkornas komplicerade beroenden i London Review of Books, och kommer fram till att IS som försvagats sannolikt kommer att besegras fullt ut, men att anhängarna förblir en kraft i Irak, Syrien och i den islamiska världen i övrigt. Vad som händer med kurdernas självständighetssträvanden är mer oklart. I det rådande skedet har kurderna en stark ställning, eftersom deras manstarka trupper – 120 000 soldater – är en effektiv och politiskt acceptabel motvikt till IS, särskilt med flygstöd från den USA-ledda koalitionen. Men vad händer med denna starka ställning när IS besegrats och kurdiska trupper på marken fullgjort sin roll? Återgår allt till det gamla: att kurdfrågan åter lämnas åt regionens makter, Irak, Syrien, Turkiet och Saudiarabien, att hantera?

»Läs mera (engelska)

Mellanöstern
Fjorton år efter 11 september gör ”kriget mot terrorn” allt bin Laden hoppades på
Åren som gått sedan attacken på WTC 11 september 2001 har varit år av krig, avrättningar och tortyr. USA har med militärstyrd utrikespolitik till gigantiska kostnader fört sitt ”krig mot terrorn” – utan att lyckas. Under samma tid har islamisk extremism spridits i stora delar av världen och antalet flyktingar ökat. Övervakning och en rädslans kultur har spridits och USAs demokrati har begravts. Kriget mot terror har blivit ett krig av och för terror. I texten som publicerades i the Nation inför årsdagen av 11 september 2015 skriver Tom Engelhardt att Osama bin Laden och al Qaida inte hade resurser att åstadkomma detta, men lyckades få USA att göra jobbet.

»Läs mera (engelska)

Kina och världsekonomin
Kommer nästa finanskris att utlösas av Kina?
Strax efter nyår rasade börsen i Kina. Detta i förening med en rekordartad kapitalflykt, en vacklande yuan, krympande export och snabbt växande skuldsättning skulle kunna sätta igång en ny finanskris världen över, skriver Jack Rasmus i Counterpunch, Washington.

»Läs mera (engelska)

Moldavien och Ukraina
Hundratusentals barn kvar när föräldrar migrerar
I Moldavien saknar 100 000 barn en eller båda föräldrarna sedan dessa immigrerat för att få jobb. Detsamma gäller Ukraina där omkring 200 000 barn växer upp med en förälder eller med andra vuxna. Dessa barn tillhör en utsatt grupp, skriver Lisa Yanovich, forskare och lärare vid Foreign Service Institute i Washington. Hon har gått igenom forskningen som visar att barnen i båda länderna påverkas negativt både känslomässigt och i skolarbetet, men att varje barn reagerar olika. I Moldavien går 22 procent av dessa barn inte i skolan. I Ukraina blir många av barnen övergivna och ungdomsbrottsligheten är hög. Problemen blir större om det är modern än fadern som väljer att arbeta utomlands. Männen får främst byggnadsarbete i Ryssland och kvinnorna servicejobb i Italien. Föräldrarna från Ukraina stannar utomlands mellan 2 och 5 år. Deras önskan är att förbättra familjens ekonomi. Det går att jämföra situationen för de migrerade föräldrarnas barn med de flyktingbarn som i dag kommer till Europa, antingen med bara den ena föräldern eller helt ensamma. Artikeln Children Left Behind: The Impact of Labor Migration in Moldova and Ukraine är publicerad av tankesmedjan Migration Policy Institute, Washington.

»Läs mera (engelska)

Jämlikhetskrisen
Ny rapport: en procent äger mer än resten av världen
Den rikaste en procenten av befolkningen på jorden äger nu mer än övriga 99 procent. 62 personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. Sedan millenieskiftet har den fattigaste halvan av jorden befolkning fått en procent av tillväxten – den rikaste procenten har tillskansat sig hälften. Dessa och många fler intressanta fakta finns en ny rapport från den respekterade organsationen Oxfam. Hur kommer det då sig att vi skapat en ekonomi för den rikaste procenten – och vad kan vi göra åt saken?

»Läs mera (engelska)

62 individer äger lika mycket som den fattigaste hälften av jodens befolkning: 3,6 miljarder människor. 542 miljarder dollar Så mycket har de rikaste 62 individerna på jorden ökat sin förmögenhet sedan 2010. 1 000 miljarder dollar Så mycket har den fattigaste halvan förlorat i förmögenhet sedan 2010. 1 % Så stor del av tillväxten har den fattigaste halvan av jordens befolkning fått av tillväxten sedan år 2 000. 50 % Så stor del av tillväxten har gått till den rikaste procenten sedan år 2 000. 3 dollar Genomsnittlig årlig löneökning för jordens 10 procent fattigaste.

Venezuela
Förkrossande valförlust för socialistpartiet
För första gången på 17 år har Venezuelas regering förlorat ett val. Det skedde i parlamentsvalet den 6 december. Högeralliansen MUD fick 56,5 procent av rösterna medan regeringskoalitionen GPP fick 41 procent. Den nya majoriteten i parlamentet vill nu avsätta president Maduro, vars mandat löper ut i början av 2019. Fram till valet satte oppositionen och USA till alla klutar för att sabotera ekonomin och destabilisera landet och på så sätt sprida missnöje bland väljarna. Eric Draitsers rapport om läget strax före valet ger en bakgrund till resultatet.

»Läs mera (engelska)

Syrien
Splittrade fredsförhandlingar med lite hopp om resultat
Fredskonferenser för Syrien har avslutats, såväl den stora mest omtalade i Riyadh som de kompletterande i Damascus och syriska Kurdistan för de som inte fick, ville eller kunde vara med i Riyadh. I Rihyadhkonferensens efterdyningar meddelas nu att Saudiarabien ska leda en muslimsk militärallians mot IS… Både med tanke på att Saudiarabien allt oftare både i och utanför regionen nämns som far till IS – med Irakkriget som mor och Syrien som barnmorska – och med en annan saudiledd fronts insatser i Jemen kan man verkligen tala om att sätta bocken till trädgårdsmästare!

Aron Lund har på Syria in Crisis, Carnegie Endowment, skrivit två texter, Syria’s Opposition Conferences: Results and Expectations och Riyadh, Rumeilan, och Damascus: All You Need to Know About Syria’s Opposition Conferences. Texterna inger inte hopp om en nära fred, men ger kunskaper och är kompetenta sammanfattningar av såväl resultaten av konferenserna som deras sammansättning.

»Läs mera (engelska)

Västra Sahara
Afrikas sista koloni förvägras frihet
I oktober stoppade marockanska myndigheter öppnandet av ett IKEA-varuhus i landet. De hänvisade till Sveriges planer att erkänna Västsahara som annekterades av Marocko 1975, när Spanien var redo att ge upp sin gamla koloni. Sveriges riksdag beslöt 2012 uppmana regeringen att snarast erkänna den sahariska arabiska demokratiska republiken och även verka för detta inom EU. Marocko exploaterar fosfatfyndigheter och fiske och har börjat leta olja i området. I Boston Globe ger Jenn Abelson en historisk bakgrund och beskriver de hittills resultatlösa turerna i FNs avkoloniseringskommitté.

»Läs mera (engelska) originalartikeln

Jemen
Kriget som världen struntar i
Kriget i Syrien, IS:s framfart och flyktingarnas lidande – och betydelsen av allt detta i vår inrikespolitiska vardag – dominerar såväl massmedier som politiska högnivåsamtal.

Samtidigt pågår i Jemen ett minst lika brutalt krig där IS ideologiska kusin (eller pappa?) Saudiarabien leder en front som utan nämnvärda protester bryter mot de flesta internationella regler för krig. Saudifronten bombar civila och använder klusterbomber. Houthirebellerna, en av deras huvudmotståndare, anklagas också för angrepp mot civila, men saknar flygvapen.

»Läs mera

Världen i stort
Den nya oordningen
Hur har världen förändrats sedan det kalla kriget tog slut för 30 år sedan, och vad står inför dörren? Författaren Tariq Ali från Pakistan tar oss med på en odyssé. I stället för fred ser han oavbrutna krig, uppror, intolerans och fundamentalism av olika slag avlösa varandra. Trots förlusten i Vietnam är USA ”platsen för världens mest anmärkningsvärda ekonomiska utveckling: IT-revolutionen på västkusten.” USA har också visat att det kan starta krig var helst det önskar. ”Ockupationen av Irak är en av de mest destruktiva ingreppen i modern historia”, skriver Tariq Ali, och nämner att upp till en miljon irakier dog och fem miljoner barn blev föräldralösa. Krigen i Irak och Afghanistan har delat den muslimska och arabiska världen. Att USA i Irak tog parti för Sunni mot Shia har gjort slut på arabisk nationalism. I Europa ser han att inte ens Tyskland, som har blivit den starkaste makten, är oavhängigt USA. Föreställningen att Kina kommer att överta USAs plats i en nära framtid är enligt honom osannolik, både i militärt och ekonomiskt hänseende.

»Läs mera

Puerto Rico
Politisk fånge enar folket för krav på självständighet
Tusentals puertoricaner gick i början av juni 2015 ut i gatudemonstrationer både på Manhattan och i San Juan med krav på självständighet för Puerto Rico och frihet för Oscar López Rivera, som med 34 år i fängelse slår rekordet för politiska fångar i hela världsdelen Amerika. Och i slutet av juni bekräftade FN:s Särskilda avkoloniseringskommitté – med frågan på sitt bord sedan 1972 – Puerto Ricos rätt till självständighet. Latinamerikakännaren Eva Björklund rapporterar.

»Läs mera

Ukraina
USAs manövrer under täcket
Fem miljarder dollar investerade den amerikanska regeringen för att hjälpa Ukraina att få en ny regering. Det erkände Victoria Nuland, statssekreterare i den amerikanska förvaltningen, nyligen för CNN News. Det outtalade målet var Ukrainas medlemskap i Nato, förklarade Madeleine Albright, tidigare statssekreterare, på nyheterna.

Ett telefonsamtal strax före kuppen i Kiev i februari 2014, som ständigt hänvisas till i amerikanska journalisters och historikers artiklar, är det mellan Victoria Nuland och Geoffrey Pyatt, USAs ambassadör i Kiev. Samtalet har troligen läckts ut av den ryska underrättelsetjänsten, men har aldrig förnekats av amerikanska regeringen.

I artikeln Ukraine: The Truth återger Gary Leupp, amerikansk professor i historia vid Tufts University, delar av samtalet. Där avslöjas hur Nuland har handplockat den nu sittande premiärministern Arseniy Yatsenyuk till posten. Han var förespråkare för Nato-medlemskap och åtstramningspolitik. Rivalerna var Oleh Tyanybok, ledare för det nyfascistiska Sloboda-partiet och Vitali Klitschko, tidigare boxare och antikorruptionsaktivist. I samtalet nämner de hur de lyckats manövrera ut Klitschko. Nuland förklarar dock att premiärministern kommer att behöva prata med de båda utsorterade ”fyra gånger i veckan”.

Mot slutet av samtalet sammanfattar Nuland: ”Det här kommer att bli jättebra. Jag tror, för att få det här på papper och få FN att hjälpa till med det och, du förstår: Åt helvete med EU.” Victoria Nuland uttrycker med: ”Fuck the EU” att det finns motsättningar mellan USA och EU men att EU får lov att följa USAs åsikter om Ukraina, förklarar Gary Leupp.

»Läs mera (engelska)

Spanien
Podemos går framåt
Det tog ett år för den nya vänsterrörelsen Podemos att bli så stor att den skulle få majoritet i spanska parlamentet om val hölls idag. Vicente Navarro, professor vid John Hopkins uniersitet i USA, ger en bakgrund. Spaniens blodiga historia, outvecklade ekonomi, nyliberala politik och låga efterfrågan inverkar - däremot inte spenderande över tillgångarna, som så ofta framhålls.

»Läs mera (engelska)

Mellanöstern
Villkoren hårdnar för syriska flyktingar i Jordanien
Jordanien har hittills tagit emot cirka 800 000 syriska flyktingar och därmed tillsammans med Libanon flest i förhållande till den egna befolkningen, 114 per 1000 invånare. Fram till slutet av 2014 var mottagandet en för flyktingarna lyckad kombination av ett bra ekonomiskt matstöd, generös tillgång till statlig sjukvård och utbildning samt en lite släpphänt tillämpning av vem som bosatte sig var, i läger eller ute i städer och byar. Detta har ändrats. WFP fick ont om pengar vilket ledde till att beloppen på betalkorten för matköp minskade och att färre personer får kort, och de jordanska myndigheterna började strama åt sin ”liberala” bosättningspolitik. Flyktingarna upplever nu att de är jagade och riskerar att tvingas in i lägren där livet och försörjningsmöjligheterna är sämre, eller i värsta fall skickas tillbaka till Syrien. Läs mer i Christiane Frölichs och Matthew R. Stevens artikel i MERIP (Middle East Research and Information Project).

»Läs mera

Venezuela
Viktig bricka i USAs överhöghet
Washingtons högsta prio i dag i Latinamerika är att göra slut på den bolivarianska revolutionen och sopa undan samtliga regeringar som inte ställer upp på den nyliberala politiken. Det skriver Ángel Guerra Cabrera, kubansk journalist bosatt i Mexiko, i Rebelión. Han berättar om hur USAs vicepresident Joe Biden konspirerade grovt mot Venezuelas president Nicolás Maduro i samband med mötet med regeringarna i den karibiska handelsgemenskapen Caricom. Men dagarna innan hade Maduro fått stöd från sina kolleger i CELAC, som omfattar 32 länder i Amerika, mot USAs destabiliseringsplaner.

»Läs mera (engelska)

Venezuela
Kuppförsök på gång
”Det är en kupp på gång mot Venezuela”, skriver Eva Golinger, amerikansk advokat med nära band till Venezuelas regering, i Counter Punch. Hon ser alla ingredienserna i en dålig CIA-film falla på plats; infiltration i högsta ledningen och förrädare som träder fram i USA, ryktesspridning och smutskastning i New York Times och andra dagstidningar samt dollarstöd till oppositionen i Venezuela. Landets ekonomi som är beroende av oljeinkomsterna har drabbats hårt av det dramatiska prisfallet på oljan. Regeringen har förändrat sin budget för att kunna garantera befolkningen nödvändiga varor och service, men många svårigheter kvarstår.

»Läs mera (engelska)

Avprivatisering
Privat vatten åter till folket
Nyliberala processer brukar betraktas som oåterkalleliga. Från avregleringar och privatiseringar finns ingen återvändo. Men kryphål finns det alltid, skriver Enric Llopis. På 90-talet privatiserades vatten och avlopp i många länder i syd. Under tiden 2000-14 har det dock skett avprivatiseringar i över hundratalet städer på de fem kontinenterna, allt enligt ett medborgarinitiativ kallat den ”Sociala Pakten för Offentlig Vattenförsörjning”.

»Läs mera

Oljan i globala konflikter

När oljekapitalet går dåligt blir det krig i Mellanöstern
De perioder, då oljebolagen går sämre än andra branschers storföretag, följs så gott som undantagslöst av väpnade konflikter i Mellanöstern, varpå oljebolagen åter blir lönsammare än övriga bolag. Detta konstaterade forskarna Jonathan Nitzan och Shimshon Bichler redan 2003. I en uppföljning ser de att mönstret fortfarande råder. Den nuvarande utvecklingen bådar illa för Mellanösternregionen, och inte bara den, skriver de.

»Läs sammanfattningen

»Läs mera (engelska)

USA spelar ut oljekortet mot Ryssland
Regeringen i Washington har övertalat Saudiarabien att kraftigt sänka priset på oljan med upp till 50 procent. Syftet är enligt den amerikanske journalisten Mike Whitney att skada Ryssland vars ekonomi är beroende av olje- och gasexport. Whitney understryker att denna politik leder till att mindre energiföretag i både USA och andra länder går i konkurs. De låga oljepriserna får också återverkningar på både tillverkningsindustri och banker och ekonomer befarar kaos i det finansiella systemet.

»Läs mera (engelska)

Globaliseringens anarki
”… en del rånar dig med ett gevär, andra med en reservoirpenna…”
Globalisering liknar klimatförändringen skriver Michael Perelman, båda är farliga processer som rullar på, hittills utom kontroll. Även demokratiskt valda regeringar saknar kontroll, t ex kan de inte styra matproduktion till den egna befolkningen utan makten finns hos bolag och i avtal som skrivits så att insyn förhindrats. Just bristen på insyn är ett annat kännetecken; globaliseringen präglas även av sekretess. Detta underlättar för starka frihandelsavtal som t ex påtvingar befolkningar ohälsosamma matvaror och slår ut lokal matproduktion, något som i sin tur leder till ett starkt beroende av den stat som exporterar maten. Oftast USA. USA har också sedan första världskriget skaffat sig en stark roll som långivare, positioner som har större inflytande än demokratiska val.

»Läs mera (engelska)

Kuba
Ökad styrning över utvidgad produktion
”Kuba har varit mer framgångsrikt vad gäller både ekonomisk tillväxt och i att skapa sociala skyddsnät än vad Washington Consensus-modeller skulle förutspå”, skriver Emily Morris, forskare vid the Institute of Americas, UCL, i The Cuban Surprise, New Left Review, nr 88. Emily Morris går igenom forskningen inom området och berättar om de nya riktlinjerna inom ekonomin: En utvidgad produktion, en större privat sektor och ökad styrning, samtidigt som välfärdssektorn behålls intakt. För att klara detta mål byggs hamnen i Mariel, nära Havanna, ut till en stor containerhamn. Den ska stå klar 2015 och trots USAs embargo kunna ge service åt den ökande handeln med Kina, Brasilien och Europa.

»Läs mera (engelska)

USA-ISIS
USAs kamp mot krafter de tidigare gynnat med vapen
Redan anti-IS-koalitionens sammansättning borde stämma till eftertanke. Hur kan någon tro att Saudiarabien och Gulfstaterna är en motkraft mot reaktionär islamism?

USAs historia med stöd till olika mer eller mindre islamistiska grupper i Mellanöstern ger inte hellre anledning till optimism. Mike Whitney skriver i artikeln Amerika´s ”Terrorist Academy” in Iraq Produced ISIS Leaders (6 oktober, CounterPunch) om hur USA bidragit till att bygga upp det IS de nu söker stöd för att slå ner utan att själva behöva sätta in marktrupper.

Det är ett nytt kapitel i en gammal – ond – saga och bygger på de två grundprinciperna härska genom att söndra och min fiendes fiende är min vän. För USA är en viktig fråga i Mellanöstern att hindra Irak från att växa sig starkt och på det viset utgöra ett hot mot USAs kontroll över oljan i regionen och Israels ställning. Ett sätt har varit att föda vissa oppositionsgrupper bland dem reaktionära islamister. Detta har enligt författaren lett till att amerikanska vapen gått till IS, ibland via syriska oppositionsgrupper.

»Läs mera (engelska)

Mer intressant läsning i detta ämne finns i artikeln nedan, samt i Tariq Alis and Patrick Cockburns The Rise of ISIS and the Origins of the New Middle East War och Patrick Cockburns From Syria to Iraq; Why US Middle East Policy is Fraught with Danger

Mellanöstern
Endast eldupphör i Syrien kan stoppa IS
Eldupphör mellan regimen i Syrien och oppositionen skulle innebära att styrkor frigörs för att istället besegra IS, skriver Patrick Cockburn i Counterpunch. Han påtalar det absurda i USA:s politik, där inget är som det synes vara. De ”villigas koalition” är i själva verket ovilliga att slåss mo IS, istället är det för USA motbjudande krafter som gör det.

»Läs mera (engelska)

Land för liv
Israels nya svepskäl för landstöld
Israel anger sommarens mord på tre israeliska tonåringar som skäl för sitt senaste beslag av palestinsk jord, det största på 30 år. Robert Fisk, Independent, skriver om denna nya förevändning och om USA reaktion: om ett civilt israeliskt liv är värt runt en och en halv km², är då de civila döda i sommarens attack mot Gaza är värda lika mycket? Mycket lågt räknat blir det tusen gånger så mycket – mycket mer än hela Gazas yta. USA:s reaktion var att denna stöld av land är ”kontraproduktivt för fredsarbetet”. Inget mer.

»Läs mera

Mellanöstern
Kalifat under Isis ritar om kartan
En kontrarevolutionär stat uppstår nu i Mellanöstern. Det är Isis (Islamiska staten Irak och Syrien) som med vapenmakt och terror lägger under sig stora landområden. Kalifatet kan snart breda ut sig från Iran till Medelhavet, skriver den irländske journalisten Patrick Cockburn i London Review of Books.

»Till sammanfattningen

Energi
Gas och pengar USA:s motiv i konflikten om Ukraina
USA:s geopolitiska spel med ökad krigsrisk i bl a Ukraina och svåra konflikter i Syrien har en bakgrund i ambitionen att säkra tillgången till råvaror och att försvara det så lönsamma systemet med s k petrodollars, skriver den amerikanska journalisten Mike Whitney.

»Läs mera

Mellanöstern
Syrisk expansion oroar grannar
Oppositionen mot den syriska regimen ger grannstaterna allt större huvudbry. Den splittrade syriska oppositionen innehåller inte bara krafter som är i konflikt med grannstaternas respektive regeringar utan attraherar också en del av deras medborgare. Vilken verkan dessa krafter kan ha när de återvänder hem oroar deras hemregimer, kanske desto mer eftersom de inte längre känner sig helt säkra på att Assad och hans styre verkligen faller.

»Läs mera (engelska)

NATOs expansion
USA och NATO laddar upp längs ryska gränsen
NATOs expension österut står i strid med en överenskommelse 1991 mellan dåvarande ryske presidenten Gorbachov och USAs statssekreterare James Baker. Expansionen reser frågan vad ett löfte då, från den republikanska administrationen, varit värd för den senare demokratiska. Intet, svarar Renee Parsons i denna genomgång av hur Ryssland gradvis kringskurits.

»Läs mera (engelska)

Syrien
"Antalet Sarin-offren stämmer inte"
Åke Sellström, FNs ledare för undersökningsteamet av Sarin-angreppet 2013 i Syrien, är tveksam till antalet offer för Sarin-attacken. Han berättar om motsägelsefulla uppgifter i en intervju i CBRNe World Magazine som refereras av Gareth Porter, amerikansk historiker och journalist.

»Läs mera (engelska)

Ukraina
Strategin för att fånga Putin i en fälla
Att Västmakterna tog över regeringen i Kiev i Ukraina innebar en provokation mot Ryssland. Syftet var att fånga president Putin i en fälla och försätta Ryssland i ekonomisk kris, skriver Diana Johnstone från Paris.

»Läs mera (engelska)

Mellanöstern
Turkiets hemliga krig i Syrien
Turkiet och USA har samarbetat med att smuggla vapen till kriget i Syrien och hjälpa jihadister där att utveckla kemiska vapen. Den amerikanske journalisten Seymour M Hersh drar fram deras hemliga samarbete i ljuset, i artikeln The Red Line and the Rat Line i London Review of Books.

»Läs mera (engelska)

Kina i Afrika
Kina hittar sin roll i Afrika
Kina hittar sin roll i Afrika Kinas handel med Afrika söder om Sahara har ökat från en till drygt 140 miljarder dollar på 20 år. Kina är en stor investerare i Afrika men kommer först på fjärde plats efter Frankrike, USA och Malaysia. Men till skillnad från USA och Frankrike är Kinas intressen rent affärsmässiga, skriver Vijay Prashad.

»Läs mera (engelska)

USA på kollisionskurs med Kina i Sydsudan
Inbördeskriget i Sydsudan har lett till att de kinesiskdrivna oljefälten i landet än en gång har måst stänga. Enligt Wikileaks avlönas både den sydsudanesiska armén och ”rebellerna” av CIA. USA tycks ha föresatt sig att stoppa Kina från tillgång till Afrikas oljefält, som idag står för hälften av USAs oljeimport, skriver Thomas C. Mountain.

»Läs mera (engelska)

Vapenslag ifrågasätts
Motståndet mot drönare ökar
Världskyrkorådet uttalar att beväpnade drönare är "ett allvarligt hot mot mänskligheten". EU säger nej till samarbete med USAs drönarprogram. Och i Jemen organiserar sig offren.

»Läs mera (engelska)

Ukraina
Rysslands manövrer går att förstå
Pröva att se Ukraina-krisen inte bara från västs utan också från Rysslands perspektiv, skriver Floyd Rudmin, och påminner om århundraden av västlig aggression mot Ryssland, täta band mellan Ryssland och Krim, USA:s hyckleri – man skyddar också sina intressen på våldsamt sätt - och hur NATO expanderar österut.

»Läs mera (engelska)

Afghanistan
Ett fall av polismoral: kvinnans liv inget värt
Vad skulle hända om Dostojevskis Brott och straff utspelade sig i Kabul? Atiq Rahimi beskriver absurt hur en ung mördare i likhet med Raskolnikov slår ihjäl en kvinna, ångrar sig, vill bekänna. Men; polisen vill inte ta emot honom! Att döda en kvinna är knappt något brott, i Afghanistan är döden så vanlig att en mer eller mindre inte gör någon skillnad. För övrigt är det lika hemskt utanför fängelset som i det, så varför gripa honom….

Författaren och fredskämpen Sara Lidman gick bort den 17 juni 2004.
För att hedra hennes minne återpublicerar vi det tal hon höll den 12 maj 1984 utanför hotell Saltsjöbaden, där Henry Kissingers Bilderberggruppen hade samlats. Talet, som publicerades i Kommentar nr. 6-7 1984, ekar av aktualitet och har en mobiliserande verkan mot de "rådslag om kriget mot tredje världen" som ännu pågår

LEDARE Mordet på den fria nyhetsförmedlingen När USAs trupper var i färd med att inta Bagdad, "råkade" de skjuta ihjäl ett antal utländska journalister som ville bedriva en oberoende nyhetsförmedling. Denna rätt till oberoende är en av de främsta myterna i USAs upplaga av demokrati, som i och med mordet på journalisterna hör hemma i skräpkammaren. » Läs mer