Rysslands andel av militärutgifterna har minskat sedan 2000

Hans Hjälte
.

2017.01.30 ”Även om man mäter hur mycket länder lägger ned per capita på militären så hamnar Ryssland långt ner, till och med lägre än Sverige.” Det skriver journalisten Hans Hjälte som med hjälp av Fredsinstitutet Sipris statistik ifrågasätter Totalförsvarets Forskningsinstituts argument att Ryssland rustar upp.

Totalförsvarets Forskningsinstitut har som argument för att Ryssland rustar upp pekat på att landet ökat sina militärutgifter till 5,4 procent av bruttonationalprodukten, BNP, medan USA har sänkt sina till 3,3 procent av BNP och att Ryssland använder en större andel i förhållande till landets BNP för militärutgifter (Aftonbladet 9 januari 2017).

Men detta säger naturligtvis inget om storleken på ländernas militära rustning. Det visar enbart att Ryssland, som har en mycket lägre bruttonationalprodukt, BNP, än USA därför tvingas till större uppoffringar för att kunna möta militära hot. Rysslands militärutgifter är i själva verket uppseendeväckande låga jämfört med USA:s och övriga Natoländers sammantagna försvarsutgifter samt även lägre än Kinas militärutgifter.

Ryssland försvarskostnader uppgick 2015, enligt Fredsforskningsinstitutet Sipris siffror, till 91 miljarder dollar.* Det är därmed bara en sjättedel av USA:s försvarskostnader som samma år var 595 miljarder dollar. Dessutom motsvarade Rysslands försvarsutgifter bara två tredjedelar – 62 procent – av de tre största europeiska Nato-ländernas. Storbritannien, Tyskland och Frankrike lägger nämligen ner sammanlagt 146 miljarder dollar på militärt försvar. Samtliga Europas Natoländers försvarsbudgetar är ungefär tre gånger så stor som Rysslands. Frågan är vem som hotar vem?

Enligt FOI rustar Ryssland upp. Ja, på kort sikt stämmer det, Ryssland har ökat sina militära utgifter med 12 miljarder dollar sedan 2013 medan USA sedan dess har minskat sina militärutgifter med 85 miljarder dollar. Gapet mellan länderna är dock fortfarande 504 miljarder dollar. Ser vi på lite längre sikt är bilden en annan. Sedan sekelskiftet har USA ökat sin militärbudget med 196 miljarder dollar, Kina med 135 miljarder dollar, medan Ryssland ökat med 70 miljarder dollar. USA:s ökning har alltså varit nästan tre gånger så stor som Rysslands och Kinas dubbelt så stor som Rysslands.

Om vi går tillbaka och jämför med läget då den så kallade terrorbalansen rådde, så var Sovjetunionens försvarskostnader 1989, 319 miljarder dollar (mätt i 2014 års penningvärde). Samma år var USA:s militärutgifter 581 miljarder dollar. Rysslands kostnader var då alltså omkring 60 procent av USA:s.

När kalla kriget tog slut påbörjades en allmän nedrustning i det forna Sovjetunionen. År 1999 utgjorde Rysslands försvarskostnader fem procent av USA:s, trots att då även USA hade nedrustat. Under 2000-talet har USA:s militära upprustning varit så stor att kostnaderna har blivit större än de var under kalla kriget.

En viktig orsak till att även Ryssland åter har ökat sina militärutgifter är naturligtvis det brutna löftet från USA om att inte utvidga Nato. Inte nog med att Ryssland är omringade av fientliga militär baser, som även Sovjetunionen var. Man har dessutom fått potentiella fiender närmare sitt eget territorium.

Även länder runt Rysslands gränser, som inte är med i Nato, har rustat sig militärt. Det gäller inte minst Kina – vars försvarsbudget numera är mer än dubbelt så stor som Rysslands – men även Indien och Pakistan.

Sovjetunionen omgavs i hög utsträckning av naturliga gränser, bergskedjor i söder och Östersjön i öster samt buffertstater i sydväst – Warszawapaktens länder, som inte dagens Ryssland har. Landet är betydligt mindre än forna Sovjetunion, men måste ändå försvara ett större territorium och en längre gräns än andra länder behöver göra.

Om man mäter hur mycket länderna betalar för att försvara sig i förhållandet till den egna landytan så är Sveriges och Indiens kostnader tre gånger så höga som Rysslands, Kinas fyra gånger, USA tolv gånger, Storbritanniens närmare 50 gånger. Det är alltså väldigt dyrt att försvara den relativt lilla brittiska ön jämfört med att förvara det väldiga Ryssland.

Även om man mäter hur mycket länderna lägger ned per capita på militären så hamnar Ryssland långt ner, till och med lägre än Sverige. Varje US-amerikan betalar ungefär tre gånger så mycket till landets militära satsning än vad en ryss tvingas göra. Det finns många sätt att jämföra länders militära kapacitet. Men hur man än vrider och vänder på detta, så är det svårt att få en annan bild än att Ryssland är militärt svagare än USA och dess allierade och förmodligen även Kina. Rysslands militärutgifter är inte uppseendeväckande höga (se även diagram).

Ryssland vill som de flesta länder till varje pris skydda sitt eget territorium och sina egna medborgare. Utan att gilla varken landets inrikes- eller utrikespolitik, kan man konstatera att dess militära agerande varken skiljer sig från USA:s, Storbritanniens, Frankrikes eller Kinas.

Det enda sättet att hitta något mått där Ryssland – åtminstone för den okunnige – skulle kunna se ut som om mer aggressivt än USA är att jämföra ländernas militära kostnader i förhållande till deras BNP. Ett mått som naturligtvis inte säger ett dugg om militära satsningar eller militär förmåga, utan endast beskriver vilken uppoffring den militära rustningen kräver. Alltså ett helt missvisande mått.

Hans Hjälte

* Enligt Sipris uppgifter för 2015, var Rysslands kostnader det året endast 66 miljarder dollar, vilket motsvarar 10 procent av USA:s och 46 procent av Storbritanniens, Tyskland och Frankrikes samlade försvarsutgifter.?I texten har jag valt att använda de siffror som Sipri får när institutet räknar om till 2014 års penningvärde. Ett sätt att göra årliga jämförelser på ett rättvist sätt. En orsak till den mycket lägre siffran för Rysslands försvarskostnader i fast penningvärde 2015 är naturligtvis rubelns minskade värde gentemot dollarn, på grund av det låga oljepriset det året.

Fakta och statistik har tidigare publicerats i en nyhetsartikel i nättidningen eFOLKET.se

.