USA
utgör bara fem procent av mänskligheten men agerar som om landet hade
en särställning och kan blockera och invadera länder som man önskar.
Det får farliga följder för freden.
Som
psykolog inriktad på fredsforskning deltog jag sommaren 1990 i ett
seminarium på centret för internationella och strategiska affärer
vid Kaliforniens universitet i Los Angeles. Där lade en expert från
ett av USAs kärnvapenlaboratorier fram en historik över kärnvapenspridningen,
med följande argument: Om man hotar en nation med kärnvapen, kan detta
leda till att nationen ifråga skaffar sig kärnvapen. En uppenbar orsakskedja
löper från USAs hot mot Sovjetunionen, via USAs och Sovietunionens
hot mot Kina, Kinas hot mot Indien, fram till Indiens hot mot Pakistan.
Det kan ta en eller ett par årtionden, men för de länder som hotas
med kärnvapen blir det en prioritet att skaffa sig kärnvapen. I den
senaste krisen försöker Nordkorea ge sken av att ha kärnvapen, och
vi kan föreställa oss att Iran försöker skaffa sig kärnvapen. I de
olika analyser som görs av krisen, glömmer man den roll som USAs hot
mot båda dessa länder spelar.
USAs
syn på saken
1) USA uppfattar Irak, Iran och Nordkorea som konspiratörer i en "ondskans
axel", trots Iraks och Irans historiska fiendskap och trots att Nordkorea
är ett isolerat "eremitrike" på andra sidan jordklotet. I själva verket
är "ondskans axel" ett påhitt av en talskrivare och finns bara i retoriken.
2)
USA hävdar gång efter annan att "alla valmöjligheter ligger på bordet"
och menar med det att man har rätt att organisera regimskiften i andra
nationer, rätt att bomba andra nationer, ställa dem under blockad,
invadera dem och använda kärnvapen om man så önskar. Enligt internationell
rätt är allt detta i själva verket olagliga aggressionshandlingar.
3)
USA har också förkunnat en doktrin om förebyggande krig. Detta innebär
att landets försvar inte längre går ut på att reagera på andra nationers
militära handlingar utan på de militära intentioner hos andra nationer
som USA kan tänka sig.
Rationell
reaktion
Intentioner syns inte, och det händer ofta att förnekade intentioner
uppfattas som bevis på att de existerar. Ju mera Iran hävdar att man
inte har några avsikter att skaffa sig kärnvapen, desto mera uppfattas
det som bevis på att man tänker göra det. Saddam Hussein gjorde det
misstaget, eller snarare tog USA och Storbritannien fel när det gäller
Saddam Hussein. Irans dementier låter också som lögner, eftersom varje
nation vet att rationellt geopolitiskt tänkande kräver att Iran måste
skaffa sig kärnvapen för att svara på USAs hot. Varje folk som är
måltavla för USAs militariserade fantasi gör bäst i att förbereda
sig för ett reellt krig. Följaktligen är det inte Nordkorea och Iran
som är orsak till den rådande instabiliteten. De reagerar rationellt
på den instabilitet som orsakats av USA.
Fem
procent av mänskligheten
Den enklaste lösningen på den rådande krisen vore om USA slutade hota
andra nationer, åter lät internationell rätt vara förhärskande och
gav de icke-angreppsgarantier som Nordkorea och Iran har begärt. USAs
allierade i Ostasien, Mellanöstern, Europa och Nordamerika måste någonstans
hitta det mod som krävs för att tala om för amerikanerna och deras
sittande administration att de borde försöka bli en normal nation,
som inte tar sig särskilda rättigheter, som inte räds när andra nationer
använder sina egna resurser för sina egna syften, en samarbetsvillig,
ansvarskännande och måttfull nation som respekterar andra folk och
deras ledare. Ju fortare USA inser att man bara är en nation bland
flera och bara utgör fem procent av mänskligheten, desto snabbare
kommer vi att få en fredligare värld som kan ta itu med de verkliga
hoten mot vår existens.
Floyd
Rudmin, Professor i social- och samhällspsykologi vid Tromsö universitet.
Från nättidningen Counterpunch - www.counterpunch.org
Översättning:
Eva Sjöblom